Aklejas kramp-epilepsianfall -

Bara 30 minuter innan satt jag på golvet och busade med hundarna, Akleja förde sig likt, precis som alla gånger och jag hade ingen aning om vad som väntade. Cirka 23.15 puttade jag på henne för att själv få plats i soffan. Hon satte sig upp som när hon gör konster, konstigt tyckte vi och konstigare blev det när hon ställde sig och försökte bädda utan att kunna röra bakbenen. Hade de tvärdomnat? Hade det tidigare hundbuset skadat henne? Bakbenens muskler var spända som fiolstänger, jag ställde henne upp och stödde henne under magen samtidigt som jag kände igenom benen och böjde de lite lätt för att se om hon hade ont. Spänningarna släppte och hon tog staplande steg, hon gick till Jens som tog på henne västen för att vi skulle ta ut de å kissa så hon fick mjuka upp benen istället. – Magda, hon ramlar ihop! Åter igen tappade hon kontakten i hela bakpartiet, hon såg ut som bambi på hal is. Hon började slicka sig runt mun, stora dregelblåsor kom ut ur mun, det rann ur nosen och ögonen vattnades. Hon var fortfarande vid medvetande och när det släppte tog vi ut henne så att hon skulle få kylas ner eftersom kroppen blev kokhet, hon kunde inte stå själv och jag sa – nu ringer jag veterinären.
När vi kom in igen och la henne i soffan krampade hon ihop och nu fick vi verkligen panik, under tiden jag letade fram telefonnummret till veterinären krampade hela kroppen ihop och hon började kräkas. Jens satt vid henne hela tiden och försökte få kontakt med henne medan jag pratade med veterinären som gudskelov hade jour i Vilhelmina. När andra krampen släppt och jag lagt på telefonen var klockan ungefär 23.50 och då satt vi i bilen påväg ner till Vilhelmina, under färden kräktes hon ytterligare en gång och en stund efter det satt hon sig upp och började titta omkring, kroppens och nosens temp återgick till det normala.

När vi kommit ner till veterinären kunde hon gå helt själv, hon var åter igen pigg och svansen gick runt som vanligt. Blodprov togs och det visade sig att ena levervärdet och blodsockret var aningen förhöjt samt att hon var lite uttorkad. Försäkerhetsskull skickas blodprovet iväg på ytterligare analys på måndag. Mest troligen så fick hon ett epilepsianfall och nu håller vi alla tummar på att det inte händer igen utan att just uttorkningen, levervärdet och blodsockret var den utlösande faktorn. Eftersom hon hade goda värden och åter igen var i gott skick så fick vi åka hem och med oss fick vi tabletter som skall föras in i rumpan om det händer igen. Nu håller vi som sagt alla tummar på att det inte händer igen, att det bara var engångsföreteelse. Skulle det bli återkommande, cirka 3 gånger till under en 6 veckors period så är det högst sannolikt att hon har epilepsi och att hon måste medicineras livet ut.



Epilepsi kan vilken hund som helst få, det är vanligt att yngre hundar får det mellan 1-5 år – men aldrig har jag trott att mina hundar ska drabbas av det och jag har absolut inte tänkt på att läsa om det så därför delar jag med mig av det och här kommer tips på vad Du ska göra om det händer för att hjälpa din hund på bästa vis. Här nedanför har jag skrivit hur Akleja reagerade och det är de vanligaste bland hundar samt så har jag tagit kort text om vad man bör göra. Det som ni behöver sätta fast i hjärnhinnan om detta sker.

Det finns även 3 faser av epilepsi.
Fas 1: Innan själva anfallet
Aklejas rörelsemönster förändrades, hon tappade kontrollen i bakpartiet och började även slicka sig kring mun.

Fas 2: Anfallet
I Aklejas fall blev alla muskler i kroppen stel och hela kroppen började rycka samtidigt som hon kräktes och andningen förändrades. De kan även vara paddlande/springande rörelser samt att de kan gnälla, skälla, bajsa/kissa.

Fas 3: Efter anfallet
Akleja återgick till normalt beteende, kanske för att hon satt inlindad i en filt så vi fick inte se fas 3. Men det är vanligt att de ligger kvar på golvet en stund och de kan få tillfällig ökad hunger/törst, muskelsvaghet, sämre orientering, vinglig gång.

Vad ska man göra under ett anfall?
Få inte panik (som jag fick, trodde ju självklart att Akleja var inte på sin sista refräng) Hjälp hunden att lägga sig ner på sidan, kyl ner hunden med hjälp av fuktiga handdukar om hunden känns överhettad, prata lugnt med hunden och när hunden får sitt anfall låt den få sitt anfall utan att försöka hindra med att hålla i huvudet då det är större risk för att hunden skadar sig. Ring veterinär! Filma anfallet med mobilen och klocka anfallet - det underlättar för veterinären att få se anfallet och för att kunna hjälpa med rätt behandling på engång.

Den här sidan, epilepsihunden borde alla läsa, där står det mer ingående.

Första videon här nedan visar Fas 1.
När de tappar rörelseförmågan.



Fas 2. Såhär kan ett epilepsianfall se ut. Pillret hon stoppar i rumpan har vi fått med hem utifall att OM.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: